Walking on sunshine and it's time to feel good …
Walking on sunshine and it´s time to feel good! Ja verkligen, nu är det dags, jag skiter fan i att det är kallt, nu börjar jag med mina klänningar. Jag får la sluta raka benen så håret skyddar lite extra mot kylan eller köra med dubbla trosor så det inte brisar för mycket.
Tänk vad musik kan påverka ens dagar? Idag började jag med att lyssna på gospel och körmusik, I was in my happyland <3 Men vad hände sedan? Jag började lyssna på N´sync – Gone? Och nu sitter jag här och hänger läpp ända ner till min tredje dubbelhaka. Men, men jag tänkte ställa fram en spegel på skrivbordet så kanske jag börjar skratta åt hur dum jag ser ut?
Läste ett citat av Anna idag: Beauty gets the Attention, Personality gets the Heart.
Vissa dagar känner man ju sig HOT, HOT, HOT men oftast inte, varför är det så? Varför kan man inte bara vara nöjd med hur man blev skapt fast man kanske inte blev som man skulle ( perfekt )? Antagligen är det för att det finns FÖR mycket konkurrans nuförtiden, det var mycket lättare i Jönköping, då var jag både lammkött och attraktiv på hög nivå =p
Sedan när det kommer till min personlighet så har ju jag alltid tyckt att det inte har varit något fel på den, men antagligen är det ju det?
Min syster tycker att jag är snål fast jag inte är det, men det är ju hennes problem.
Mina vänner tycker att jag är konstig men jag kallar det unik.
Mina föräldrar får acceptera mig för den jag är, det är deras uppfostran som som har en avgörande boll i tennislokalen.
Min farmor avgudar mig ( precis som alla hennes barnbarn )
Hmmm… kan jag kanske dra en slutsats av detta? att jag är ett konstverk, ett komplicerat sådant? En kompis som jag brukade lyssna mycket på tycker i alla fall att man inte hittar mig i julgranen.
There is a place for lonley people...
